...att regnet stod som spön i backen... Eller ja, det fullkomligt DUNDRADE och SMATTRADE
(på en och samma gång) utanför fönstret och det gick bara inte att somna om...
Jag låg och vände och vred mej ett tag och lyssnade på Agge som pratade i sömnen
(han är så himla söt, för i vaket tillstånd så skäller han i stort sett ALDRIG,
men när han drömmer, så är han den största och farligaste hunden
som finns och han morrar och får till något som åtminstone liknar ett skall,
men som mest låter som ett fjolligt litet VIFF-VIFF... Tihi!!)

Till sist insåg jag att det var lönlöst och nu sitter jag här mitt i natten...
Ska kika runt lite innan jag gör ett nytt tappert försök att få en dejt med John Blund...