Men, är det inte precis det som det kan vara ibland..?? Just TJATIGT att behöva gå upp varenda morgon... 
(Fast om man ser det från den andra sidan av myntet, så har jag hört att det ska vara
bra med rutiner och att ramla ur bingen varje morgon är väl en rutin om något...)

Med andra ord, så har jag PRECIS vaknat och nu sitter jag då här igen,
med kaffet i koppen (eller rättare sagt GLASET...), morgonens första giftpinne,
håret på ända och sömngrus kvar i ögonen, men säg det lugn som varar beständigt...
 Jag måste sätta lite fart för jag (och Giovanni) ska hämta G's pappa på tåget och
Giovanni har ännu inte fattat att det är EN BRA SAK att få sin lilla rumpa ur sängen (hihi)
och för honom är det en rutin att "gäspa sej" minst 10 gånger innan hans kropp är redo att börja dagen...
Dessutom skiner solen från en klarblå himmel och jag låter er GISSA vart jag tänker tillbringa dagen...

DYNGSNYGGOT är alltså, åter igen, på ingång och om allt går enligt planerna,
så kommer jag snart att ha min x-make på tillräckligt behörigt avstånd
för att jag ska känna mej tillfreds och tillräckligt nära för att Giovanni ska kunna träffa
sin pappa i stort sett när han vill... Ja, för även om jag och X-maken kommer överens,
så vill jag för 17 inte ha honom boende hos mej jämt och ABSOLUT inte precis inpå knuten... *garv*
...för den sortens relation har vi ju redan klarat av, eller rättare sagt INTE klarat av (hehe)
och det ska gudarna veta, att även om vi kommer överens nu, så har det VERKLIGEN inte
alltid varit på det viset, men som jag skrivit HÄR, "the Law of Attraction" funkar faktiskt
om man bara har lite tålamod och har målet klart för sej... (dvs ett BARNS RÄTT till BÅDA sina föräldrar)


UPPDATERING: Nu är x:et upplockad från tåget och han blev satt i arbete a.s.a.p och står nu
i köket och gräddar våfflor och sedan bär det av ut till solen, stranden och havet...