Det har varit en konstig dag, idag...

Det har plingat i mobilen konstant hela dagen av meddelanden som varit som "a blast from the past"...
Jag som trodde att allt gammalt var "done and over with", men tydligen inte...!!
Skillnaden är att JAG inte längre är den jag var då...
Något som JAG vet, men också något som ANDRA helt har missat för att DOM
fortfarande trampar i samma gamla illaluktande skor...

Just därför, så stannade jag inte hemma och tillät inte heller någon att försöka trycka ner mej i skorna
(Dels för att jag hatar fotsvett och dels för att det inte är en särskilt lätt uppgift för någon
att göra detta i vanliga fall, men det fanns en period i mitt liv då jag tillät detta,
men numera är jag trött på att en del människor (ingen nämnd och ingen glömd och framför allt...
INGEN utpekad...) på något underligt sätt känner ett behov av att dom måste använda mej som någon
j@#la "försökskanin" och som någon slags "sandsäck" och att dom, genom alla möjliga eller omöjliga,
mer eller mindre, genomtänkta metoder försöka lasta mej för sina egna misstag...)

Vad JAG har att säga och hur jag ser på detta beteende...??
Jag tar det nästan som en komplimang att ni gör er besväret och lägger ner krutet på att ens FÖRSÖKA,
men samtidigt så önskar jag att ni låter bli!! Ta hand om er SJÄLVA först och främst...
Släpp taget, gå vidare, "get your priorities straight" och LEAVE ME ALONE!!
Det skulle ALLA må bättre av... Tro mej!! Och ni får gärna återkomma när ni fattat grejen...



Så vad gjorde jag i stället för att sitta hemma och tycka synd om mej själv...??

Jo, jag åkte och fikade med min vän och fotograf, Tobias... En man i sina bästa år...
Och tjejer... *viskar* Han är dessutom singel... MAKE A RUN FOR IT!! Först till kvarn... Hehe!!

Tack för idag Tobias, det var jättetrevligt och förlåt...?!
Jag var bara tvungen, men jag tror du fattar att jag SKOJAR..?!!