I går, så ringde jag till Giovanni på korttids, eftersom han varit där sedan i fredags morse
och mamsen saknade sin kotte något, för han skulle vara kvar på korttids tills idag.
(Eller... Hmmm... "Kotte" förresten... Han är ju nästan en GRAN vid det här laget...)

När jag förklarade att jag egentligen inte ville något särskilt, utan bara ville höra hans röst,
så fick jag till svar: "Men höddö... Den har du ju haft förrut, juh..."
"Va..??" svarade jag lite förbryllat, varvid "granen" sa: "Ja... Rösten..."

Ja, ja... Vad säger man..?? Knäppa morsan som inte begriper bättre.
Vilken tur att jag har en "gran" som visar vart skåpet ska stå... Hehe!