NU har jag fått fixat och donat med det nödvändigaste... Det blev en sväng till polisstationen i Halmstad
(för att skaffa ett nytt ID-kort... LÅÅÅÅÅNG historia, som började vid årsskiftet 08/09
och som vi lämnar för den här gången, men jag säger bara: SUCK för svensk byråkrati...)
lite inhandling av förnödenheter på Maxi, en sväng inom "den gröna skylten" och ytterligare ett gäng
kalendrar levererade till BERGMANSGÅRDEN och nu är jag "fit for the weekendfight"...

Inget av detta hade varit möjligt om det inte hade varit för, till en början Linda, men till slut Märit...
TACK och STOR KRAM till er BÅDA, för att ni erbjöd er att hjälpa en stackars sate i nöd...
Det är "i min bok" GULD VÄRT och något jag uppskattar mer än ni kan förstå!!

Det har varit en mycket intensiv och rolig sommar, men nu behöver jag jobba lite på mina egna projekt
och dessutom så sitter jag och pillar med en (på arbetsbordet) ganska långt framskriden kalender för 2012...
Jo, för en så'n ser det ut att bli och den kommer att ha ett litet annat upplägg än den för 2011
och innehåller en och annan överraskning, så håll tummarna för att allt funkar..!!



Därför blir Twin Lake Run i Höör troligtvis min sista träff för säsongen i kalendersammanhang, så om du inte
redan införskaffat ditt exemplar av MirAnna's Calendargirls 2011, så finns möjligheten att göra detta imorgon.

Självklart, så går det ju fortfarande att köpa kalendern direkt från någon av oss kalenderflickor,
hos någon av våra utvalda försäljningsställen eller online. Mer info om det hittar du om du KLICKAR HÄR.

Tack ALLA för en helt suveränt kul och trevlig sommar och vi ses igen!!

Jag vaknade till "bad news"... Visst hade mekanikern hittat delen som behövdes till min bil,
men den lilla mollijoxen fanns i Hedemora, av alla ställen, och kommer inte till Halland förrän tidigast
på måndag och det är inte ens säkert att gamla skrothögen blir körduglig efter att den är på plats...

Vad JAG tycker om detta faktum...?? Jo, så här...



Dags att börja kolla busstidtabellen, för jag behöver in till Halmstad idag, för att göra ärenden... *SUCK*

Vitlöksspäckad ungsgrillad kyckling, med klyftpotatis och aioli...
Hur gott det var och hur mätt jag är på en skala..?? Funkar det om jag säger PROPP-mätt?!

Min rygg bara bråkar med mej och jag är totalt utmattad!! Därför tänkar jag ta en liten paus
tillsammans med fjärrkontrollen och en laddning popcorn...

Vi försov oss i morse... IGEN!! Men den här gången tänker jag "skylla på" Giovanni,
för han ville morgonkramas lite extra länge med sin mamma, med följden att vi båda två somnade om
och vi blev väckta av dörrklockan när taxin kom för att köra Giovanni till skolan...

För en gångs skull accepterade Giovanni, med ro, mitt förslag om att låta taxin fortsätta sin runda
och att jag skulle köra honom till skolan, i stället för att bli fullkomligt skogstokig, så jag vinkade iväg
taxichauffören och stängde dörren... Då slog det mej som en blixt från en klarblå himmel...

MIN BIL!! DEN STÅR JU INTE UTANFÖR DÖRREN SOM DEN BRUKAR!! DEN ÄR JU SÖNDER!!

Så det var bara att slänga benen på ryggen och jaga stackars Taxi-Sven i min rosa, fluffiga morgonrock...
Föreställ er DEN synan, om ni kan... Hoppas dom har traumaberedskap för sina anställda på taxi... Hihi!!

Ja, det är MYCKET som snurrar på hjärnkontoret just nu och jag tror jag känner mej lite
som Dorothy när hon satt på sin veranda i Kansas och såg orkanen närma sej...
Men, men... Det är väl lika bra att fortsätta följa Dorothy's exempel genom att inse att
"I'm not in Kansas anymore" och helt enkelt fortsätta följa "the yellow brick road"...



Det lustiga är att när jag tänker efter, så har jag den här sommaren faktiskt sprungit på
både fega lejon med mod, hjärtlösa Plåt-Niklas'er, som faktiskt har ett hjärta och
dumma fågelskrämmor med en hjärna... En och annan "Wicked Witch of the West" har jag också träffat på
(ingen nämnd och därmed ingen som kan ta åt sej, men "Ding-Dong The Witch is dead, liksom... Hehe!!)
En MASSA munchkins har jag apsilut krockat med, för tro mej *blink* Power Big Meet är FULLT av dom... *fniss*

Så det verkar inte bättre än att jag får slå ihop klackarna på mina "ruby slippers"...
Jag är, så att säga: "Off to see the Wizard, the wonderful Wizard of Oz"... Tihi!!
Vi får väl se om jag hittar fram till Smaragdstaden, så småningom...



...eller TO BE CONTINUED och vill ni mer ingående läsa om vad det är jag svamlar om kan ni KLICKA HÄR.
Vet ni vad..?? Visst är det lite skrämmande att inte veta vad som väntar bakom nästa vägkrök,
men samtidigt så tycker jag faktiskt att det är riktigt spännande att inte veta vad som kommer...

Det blir inte så mycket skrivet här, just nu... Jag har mycket på tapeten och jag drar i trådar hit och dit
och fram och tillbaka, men HÅLL UT, för "om en liten stund" så kommer det...

Bland annat, så sitter jag och jobbar på en ganska långt framskriden kalender för 2012...
Det ni... *blink* Och det är ju självklart att den bara MÅSTE ju bli bättre än den förra... Eller hur..?!
Men det är bara "toppen på isberget", så jag hoppas ni kan ha överseende med att det inte är full rulle
här på bloggen, för tillfället... Var sak har sin tid och en sak i taget...

Dessutom knackar ju "det vardagliga livet" på dörren och skrothögen som gav upp på mej igår
ska ju också få sitt och troligtvis får den sin dom imorgon... HÅLL TUMMARNA!!

Ja, för så skulle jag nog faktiskt vilja sammanfatta dagen...

Efter en relativt smärtfri förmiddag, så bestämde sej Hyundaien för att lägga av (kanske för gott)
mitt under en omkörning av en lastbil på landsvägen, så det var bara att rulla in till kanten.

Att sedan hitta ett sätt att få bilen till närmaste verkstad, visade sej var näst intill en omöjlighet,
men till slut gick det... Dessutom upptäckte jag att jag inte fått den försäkring som jag bad om
när jag bytte från ett bolag till ett annat (ingen nämnd och ingen kritiserad...)
så därför innehöll försäkringen varken bärgning eller hyrbil, något som jag alltid haft tidigare.

Till sist hamnade bilen alla fall utanför porten till verkstaden, som hade hunnit stänga för dagen
och nu hoppas jag att någon vänlig själ vandaliserar och tänder eld på min bil under natten,
för skadegörelse är jag i alla fall försäkrad emot... (Jag SKOJAR hörrni...!!)

Vid det laget var jag redan kraftigt försenade till intervjun, som Allas skulle göra med mej
och flera utav dom andra kalendertjejerna hos Linda på Café Jukebox i Markaryd.
Detta löste sej också till slut och jag och Giovanni kom lite på efterkälken (lagom till fotograferingen)
I stället fick fröknarna januari, februari, maj och november sköta snacket, istället,
vilket absolut inte gjorde mej något, för jag tycker att jag har babblat tillräckligt nu
och dom löste det alldeles utmärkt utan mej. Vad dom sa får jag veta när tidningen kommer ut... Tihi!!

Nåväl... Nog om alla tings jävlighet... Jag försov mej ju i alla fall inte i morse... Alltid något...

TACK tjejer för idag!! Det var GULD värt!!
Och tack bilbärgaren för hjälpen!! Det var också värt sin vikt i guld!

Nu ska jag försöka få i mej lite föda, för DET är något som fått vänta på grund av dagens aktiviteter...

Ja, jag säger bara EN sak... Jag är GRYM på att göra smulpaj!! Mumma!!

...om ni ser att jag skriver, eller hör att jag säger, att jag ska ut och sälja kalendrar på kvällstid, igen.
Påminn mej om hur fullkomligt utpumpad jag blev förra gången och att jag lovat mej själv att
inte göra om det. SÄRSKILT om det dessutom innebär en körsträcka på över 10 mil, enkel resa...

Det var tur att skogens älgar och rådjur bestämt sej för att hålla sej "hemma i värmen" igår,
för annars hade jag troligtvis kört på någon/några av dom när jag körde hem...

Stannat hemma i stugvärmen hade däremot INTE dom två ungdomar, som stod i vägrenen på den lilla
kringeli-krokväg som går från stora vägen till mitt hus och som nästan höll på att "äta upp" varandra, gjort
och dom fick mej sannerligen att vakna till, när jag knappt kunde hålla ögonen öppna...

En gång om året så spelar Björn Rosenström i den lilla världsmetropolen jag bor i och igår var det dags igen.
När detta inträffar, så är diken och åkrar fulla av krypande, krälande "debutanter och nybörjare"
och dessa två små juveler hade troligtvis blivit överdoserade av både alkohol och hormoner
och därför inte hunnit tänka längre än vad deras näsor räckte, utan dom hade helt enkelt bestämt sej för
att tycka VÄLDIGT mycket om varandra på en mycket mörk och mycket krokig liten landsväg...

Vad jag har att säga till dom här två som hade "sugit fast sej vid varandra" som två små blodiglar..??
Jo... Ni hade TUR att jag inte var eran mamma, för jag hade tagit er i örat och släpat hem er
och sedan hade ni fått en utskällning som hette duga (detta hände nästan, för jag var på väg att tvärnita,
men jag var helt enkelt för trött...) och ni hade fått en helt ny innebörd av begreppet "säker sex"...
Som till exempel en lektion i gammalt, hederligt och vanligt trafikvett!

Jag förstår att det kan kännas som att bli överkörd av en bil, när man är ung och kär,
men måste den känslan och tanken hårddras genom att omsättas i realiteten, liksom??

Jag var lite bitsk i förra inlägget, men som den kontrast jag är, så ska jag nu vara lite snällare...
Låt säga att jag är som "sugar and spice and everything nice"... Volangtrosor och raggsockor "all-in-one"...

När jag började blogga, så var det ENBART för min egen skull, men det finns INGET här i livet som är
slutgiltligt (för TÄNK så tråkigt och slentrianmässigt det hade varit då...) utan livet RÖR på sej och numera
skriver jag ibland för mej själv och ibland för "whoever that might listen" och jag ser inget fel i det...
Jag ser det hellre som något positivt och en utveckling, för vem vill stå och stampa på en och samma fläck?

Natti natti på er allihopa!! Här får ni något att sova på... Tjingeling och "ses" i morgon!!

Tanken var att jag och Giovanni skulle hittat en höstjacka till honom på Eurostop i Halmstad idag,
men tror ni att vi gjorde det?? Icke sa Nicke, för det fanns ingen som "föll oss i smaken"...
Det blev ett par jeans i stället och så fastnade vi på "Vet ni vad det bästa är?? Leksaker från BR..."
på vägen ut, preciiiiis som vanligt... Sedan blev det pizza för hela slanten...



Jag ville egentligen göra hemmagjord pizza, men G ville ha köpt, så jag fick ge med mej.
Men jag ändå rätt nöjd och glad över situtation, för jag fick dessutom ett glas rött till köpepizzan... Hihi!

Hoppas ni får en fredag full av mys!! Tjingeling och toddiloo 4 now... *blink*

P.S Nu kom jag på en lustig liten sak... Bara för att jag inte skriver att "nu blir det mys i soffan"
så finns det faktiskt (hur urbota dumt det än låter...) dom som tror att jag inte myser i soffan med Giovanni,
så därför vill jag avsluta med att säga att: Jag är en kvinna med simultankapacitet och jag kan faktiskt
tugga tuggummi och gå samtidigt, så därför (förstår ni...) så blir det nu MYS I SOFFAN!! *suck*
(Hur man än vänder röven liksom, så blir "ni" för fasiken aldrig nöjda... Vems fel är det? Egentligen...)

Nu har jag piffat till mej... Hehe! Dags att åka och posta lite kalendrar...

Jag sitter och pillar med lite av varje, för "denna dära" KALENDERN har skapat möjligheter
åt alla möjliga olika håll och nya idéer ploppar upp i huvudet på mej hela tiden.
Vad som blir av det får tiden utvisa, men fullt upp har jag i alla fall...

Idag har jag dessutom haft besök av en frilansjournalist, som ska göra ett repotage om KALENDERN
för veckotidningen Allas och på måndag blir det ytterligare en träff med samme journalist + en fotograf.
Då med fler av kalenderflickorna, eftersom tidningen vill ha med så många av oss som möjligt.

Fin i håret har jag blivit också. Andrea, som fixat mitt hår i sex år, fick för sej att flytta till Stockholm
en sväng i våras, men nu har hon tagit sitt förnuft till fånga och flyttat tillbaka till Skåneland.
Att det var ett par trevliga timmar med kaffe och lite skvaller behöver jag väl knappast tillägga... Tihi!!



Uppdatering och ett litet fnuleri: Det var en sak som jag reflekterade över idag när journalisten var här...
Hur saker man säger tolkas olika av olika människor och att man bara hör det man vill höra...
Journalisten undrade självklart lite över tanken bakom kalendern och jag svarade då att den, bland annat,
bygger på att ovillkorligt hjälpa någon, utan att förvänta sej något tillbaka...

Det som fick mej att börja fundera idag var att i slutet av vårat samtal, så frågade han
om han kunde FÅ det ex av kalendern som vi bläddrat i och då svarade jag nej, utan han fick köpa den.
Vet ni varför? Jo, för han fick ta del av kalenderkonceptet. Det som vi precis hade diskuterat...
Dvs att göra något för någon annan utan att förutsätta att man får något för "egen del",
vilket han faktiskt gjorde genom att tro att jag skulle ge honom en kalender bara för att Allas Veckotidning
skriver en artikel och bara föra att det är så det brukar vara... (Ni som har hängt med här ett tag på bloggen
vet vad jag tycker om synsättet "borde", "brukar" och "måste"... *blink* Det ger mej "ståpäls...)

I det här fallet hade inte jag kontaktat Allas Veckotidning, utan dom kontaktade mej,
utifrån att dom (troligtvis) läst en artikel i någon av dom andra tidningarna...
Det HAR gått ut en hel del gratis marknadsföringsexemplar av kalendern, men i dom fallen har
JAG valt att göra detta, utan att förvänta mej att dom ska vara intresserade och höra av sej...
Jag chansade helt enkelt och jodå, HOPPATS har jag gjort, men inte mer än så
och "so far" så funkar det ju "so good"... Eller vad säger ni??

...och det gjorde jag. Här är mina två favvis-killar, right at this very moment...

Jag har, som Giovanni kallar det, blivit "AAAAATJOOO"... Fasiken, attans skit och blä, usch och fy!!



Men jag har hört att det går att bota med whiskey... Tror ni det hjälper med en Irish Coffee..??

Idag är BÅDA mina händer strängt upptagna... Drygt som bara den, men vill man vara fin, så...

Skulle behövt pensla med lite ägg, men några så'na hade jag inte och jag "fuskar" ju, som sagt, i köket...



Giovanni sitter och "ringer" till Arbetsförmedlingen och undrar om jag vill att han ska hitta ett jobb åt mej...

"Men" säger jag, "jag har ju ett jobb... Jag jobbar ju med dej"...
Som svar får jag: "Jag menar ett RIKTIGT jobb, juh".

Ja, jag säger då det... Inte ens HAN tycker att jag gör något vettigt... Hehe!!

Regnet fullkomligt öser ner och det BORDE jag ju vara pessimistisk och sur över...

Men hur mycket jag än försöker, så går det inte, för just nu är jag helt enkelt OFÖRSKÄMT LYCKLIG
och inte ens en massa vatten från himlen kan ta den känslan ifrån mej...

Läs nu inte att allt är spikrakt och helt smärtfritt, för det är det absolut inte...
Men ungefär som att man kan "supa sej snygg" så kan jag tänka mej lycklig...
HAPPY IS AS HAPPY DOES, helt enkelt... Svårare än så är det inte.

Ha en fin-fin söndag! Nu ska jag fuska i köket och "baka" croissanter... Tjingeling!!

Jag och Giovanni kurade upp oss i soffan för att kolla på TV och så fick vi på nyheterna.
Det är saker som den här som gör att man känner sej "liten på jorden" och får perspektiv på saker och ting...
Världen är full av underverk och det här är OERHÖRT mäktigt och jag ryser...

Klicka på den stora bilden för att läsa mer om Kejsaren av Kinas Terracotta Armé.