Nä, DRA MEJ BAKLÄNGES...

...PÅ EN TALLEPINNAVAGN!!
VAD HÄNDE!!!
JAG VANN!!
"Nämen, lilla Anna, säger ni kanske nu...
Det gjorde du faktiskt inte... Du kom ju tvåa..."
Visst, jag kom på 2:a plats, men det var ju som Peter skrev:
"Det handlar ju inte bara om att kämpa väl, utan också
om att vinna. Frågan är dock VAD vi vill vinna"...
Det är utifrån dom orden, som jag tycker att JAG HAR VUNNIT!!
Det jag har vunnit är något som JAG värdesätter mycket, mycket mer än en pallplacering,
för jag har vunnit fler, och i vissa fall djupare, INSIKTER, både om mej själv och andra!!
Så även om någon tycker att jag "bara" kom tvåa, så tycker JAG verkligen att
jag har vunnit, på fler sätt än ett...
För vad vinner jag egentligen genom att hamna högst upp på "prispallen", förutom äran och
insikten om att jag är höjdrädd? Något som jag, för övrigt, inte behöver ta reda på,
eftersom vetskapen om att höjder skrämmer skiten ur mej är något jag vetat om länge... :)
Om "att vinna" hade haft något att göra med en placering på en prispall, så hade ju en 2:a,
eller till och med en 3:de plats, varit att föredra pga denna rädsla... :) ... men eftersom jag dessutom
funkar på så vis att jag har en stark drift att utmana MEJ SJÄLV och MINA rädslor,
så gjorde jag ett tappert försök att ta mej till högsta pallplats... (hihi)
Däremot har jag inte en önskan om, eller ett behov av, att tävla för att slå andra och inte heller
en prestationsångest, som säger mej att vinna är allt... :)
Så visst har jag vinnarskalle, men inte en så'n som måste vara störst och bäst, ha mest och vara vackrast
utan en så'n som tar sej över mållinjen med hjälp av sina vänner, en så'n som finner styrka i att kunna be om
och ta emot hjälp, dvs jag tar mej till slutdestinationen med hjälp av och TILLSAMMANS med mina VÄNNER...
Därför så känns det inte heller som att jag "ramlat på mållinjen"... :)
(Och jag har, än en gång, fått bekräftelse på att uttrycket "ENSAM ÄR STARK" är det
i särklass DUMMASTE uttryck jag NÅGONSIN hört!!)
Om nu någon som läser detta fortfarande, efter denna långa utläggning,
inte förstår vad jag menar, utan tycker att jag ändå har fel. till er vill jag säga:
Ha kvar den åsikten, för den är ERAN. Jag tänker INTE be er ändra på den...
Men i stället för att peka på mej, och genom ditt tankesätt, säga hur jag BORDE tycka,
vänd fingret åt andra hållet och fråga dej själv VARFÖR DU tycker som DU gör?? :)
Ta ett steg tillbaka och fundera över VARFÖR "att vinna" innebär att vara först.
Betyder en första plats att vi bevisar något för oss själva eller att
vi har ett behov av att visa andra att vi duger och är bäst??
Med det sagt tänker jag sluta analysera situationen och istället, helt enkelt konstatera det faktum att
ALLA NI har GJORT MEJ SÅ HIMLA GLAD!!
Så tack till dej, PETER PC CARLSSON, för att jag fick vara med att tävla!!
Dina nomineringar är ungefär som mina små "awards" och
i mina ögon så är du en sann SUPERHJÄLTE... ;)
Därför tänker jag ge dej det här... Du är nu officiellt
MirAnna's förste manlige SUPERMAN of THE MONTH!! :)

Jag har valt att använda superhjälptar som symboler för mina awards för att
dom flesta superhjältar ju är vanliga människor som kämpar
med att förstå och acceptera den dom egentligen är..
En del av dom gör det, en del av dom gör det inte och dom har alla
sina speciella superkrafter (styrka) och sina egna svagheter som hotar att förgöra dom...
I mina ögon, så bor det en superhjälte inom oss alla...??
(Om du vill läsa en längre utläggning om VARFÖR JAG tycker så klicka HÄR)
Jag funderade en stund på VILKEN av alla SUPERHEROS som jag skulle välja när
jag knåpade ihop utmärkelsen och sedan slog det mej plötsligt... Valet var ju självskrivet...
Min egen lille hjälte, Giovanni!! :)
Varken "SUPERWOMAN of THE MONTH" eller "SUPERMAN of THE MONTH" är
tillverkad för att skickas runt, utan det är helt upp till den som får den om hon/han vill göra detta,
(alltså INGA KRAV, BORDEN och MÅSTEN)
men naturligtvis får VEM SOM HELST kopiera/"sno" bilden,
om ni VILL skicka den till någon "SUPERWOMAN" / "SUPERMAN" som NI känner... :)
Det ser jag i så fall som en komplimang och naturligtvis skulle jag dessutom bli glad
om ni länkade utmärkelsen tillbaka till mej... ;)
Tidigare "SUPERWOMEN" är MONICA och ANNA. Vill du kika in hos dom
KLICKA PÅ UTMÄRKELSERNA
Anledningen till att jag valt PHOENIX från X-men som "symbol" för SUPERWOMAN of THE MONTH
är pga att FÅGEL FENIX symboliserar återuppståndelse, nystart, pånyttfödelse
och viljan att kämpa och "komma igen"...
MARS MÅNAD: MONICA

APRIL MÅNAD: ANNA

Väl mött i texten, kram på er alla och ha en bra fredagskväll!!
Dags igen för "Superwoman of the month"...
Tänkte att det var dags att dela ut "Superwoman of the month" igen...
I mars var det MONICA som fick den lilla utmärkelsen.
Vi är väl ALLA "Superwomen" på vårat eget lilla vis,
men awarden är till för att ge någon en lite extra knuff
och april månads SUPERWOMAN för mej är ANNA.
Någon motivation är inte nödvändig,
eftersom jag tror att VI båda vet varför... :)
Denna lilla utmärkelse är inte till för att skickas runt,
utan det är helt upp till den som får den om den vill göra detta,
(alltså INGA KRAV, BORDEN och MÅSTEN)
men naturligtvis får VEM SOM HELST kopiera/"sno" bilden,
om ni VILL skicka den till någon "SUPERWOMAN" som NI känner... :)
Anledningen till att jag valt PHOENIX från X-men som "symbol" för awarden är pga
att FÅGEL FENIX symboliserar återuppståndelse, nystart, pånyttfödelse
och viljan att kämpa och "komma igen"...
Kram till Anna och ALLA er andra!!
Månadens superwoman!
Nu har jag funderat lite över en sak igen... :)
På mitt gamla jobb så hade vi, precis innan jul, något som kallades "julvän".
Detta innebar att man under några veckors tid skulle smyga runt
och vara lite x-tra snäll mot en arbetskamrat, vars namn man dragit ur en burk...
Nu undrar jag:
KAN MAN BARA VARA SNÄLL NÄR MAN DRAGIT EN LAPP UR EN BURK
OCH NÄR MAN VET ATT NÅGON ANNAN KOMMER
ATT GÖRA NÅGOT SNÄLLT TILLBAKA??!!!
Jag förstår att själva konceptet "julvän" är en kul grej
och är till för att skapa en bättre stämning, men ALLVARLIGT!!!
Ska man behöva vänta på en anledning till att ge sina medmänniskor en komplimang
och ska detta endast göras i samband med olika kalenderförda högtider...???!!
Gör det ONT att säga ett vänligt ord till någon
och varför ge med baktanken att få något tillbaka?
Därför har jag pillat ihop ytterligare ett litet "award",
för det tycker jag är ett UTMÄRKT sätt att ge andra en liten "vardagskomplimang".
Jag ger för att jag VILL och inte för att jag MÅSTE!
Jag tycker om när människor blir glada och överraskade,
och kan jag göra någon annan glad så är det belöning tillräckligt.
Först ut med att bli min "Superwoman" är "samhällsparasiten" MONICA. (hihi)
Hon har, på sin blogg, den sista tiden fått stå ut med alla möjliga fördomsfulla påhopp
pga att hon, först och främst, väljer att vara lycklig och ta hand om sej själv.
Stå på dej, Monica!!
Jag håller med dej...
"When the world get's in your face,
stare right back and say: Have a nice day!!"
Är det någon annan som känner en "superwoman"
som ni vill ge lite uppmuntran, så får ni gärna kopiera bilden.