...så tror jag att vi alla skulle vara lyckligare... :)
Jag hittade ett litet citat när jag letade bilder som jag tycker sammanfattar och binder ihop det hela...
Så om du inte orkar läsa allt, så kan du sluta här... :)

Om du nu ändå väljer att fortsätta läsa, så vill jag upplysa om att det här är ett inlägg i repris, för jag tror
FORTFARANDE inte att det är någon som bläddrar sej flera månader tillbaka i ett bloggarkiv
(förutom jag då, när jag febrilt letar efter mina egna "tankar" och "funderingar"...)

Jag har vid ett flertal tillfällen påstått att jag är en "antijantelagare" och det här är MITT SÄTT
att se på saker och ting och (och tro det eller ej, min kropp gör faktiskt som munnen säger
och det är när jag glömmer av mej ibland, pga gamla väl invanda beteenden,
som jag tar ett steg tillbaka och kikar lite kritiskt på mej själv...)
Om du vill kommentera eller ställa frågor, så är du mer än välkommen att göra detta.
Läs gärna "YIN YANG & SUPERHJÄLTAR" och "EPIPHANY" om du vill och hinner,
eftersom dom båda två, på något sätt, hör ihop med det jag skriver om här nedanför.
Jag vill dessutom passa på att komma med en MOTION om att vi bör göra en
oskriven nationell LAGÄNDRING, med tanke på folkhälsan... ;)
Att vi helt enkelt byter ut JANTELAGEN mot DOM 12 STEGEN.
(Fasen, jag kanske skulle bli politiker när allt kommer omkring...)

Jag har även i detta inlägg valt att använda superhjältar...
Anledningen till detta är som jag tidigare sagt, för att jag tycker dom är en bra liknelse...
För att dom allra flesta superheros kämpar med att acceptera sina onda och goda sidor
och för mej personifierar dom ett slags yin yang...
(Ja, och så var det ju det där med att en del HELLRE tittar på bilderna... Hehe!!)

Bilderna är länkade om du vill läsa mer om hur det kommer sej att jag tycker så,
för det är inte heller någon slump att jag valt bilder från THE INFINITY WAR och
ADAM WARLOCK och hans alter egon MAGUS och THE GODDESS... :)


OK, HERE WE GO...!!!

Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man
inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt.
Jantelagen kopplas ofta till den Skandinaviska kulturen,
särskilt tidigare, då dom flesta bodde på landsbygden och i mindre städer
och när kontakten med omvärlden var mindre, vilket  i sin tur gav
mindre utrymme till förändringar.
Dock finns motsvarande fenomen på många andra platser i världen.
Observera hur denna "lag" (eller synsätt)
säger till oss vad vi SKA och BORDE göra...

JANTELAGEN
Du skall inte tro att du är något.

Du skall inte tro att du är lika god som vi.

Du skall inte tro att du är klokare än vi.

Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.

Du skall inte tro att du vet mer än vi.

Du skall inte tro att du är förmer än vi.

Du skall inte tro att du duger till något.

Du skall inte skratta åt oss.

Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.

Du skall inte tro att du kan lära oss något.

OCH HÖR SEN!!!

Även om dom TOLV STEGEN ursprungligen utvecklades av alkoholister, för alkoholister,
även om det i ett 12-stegsprogram pratas mycket om Gud och en kristen tro,
så har jag full respekt för dessa tolv "verktyg", eftersom dom inte på något sätt
försöker tala om för någon HUR eller ATT dom ska göra på ett visst sätt utan, helt och hållet,
låter det vara upp till var och en att själv bestämma vad man VILL göra.
Jag tycker inte heller att man måste vara beroende AV något för att tillämpa detta koncept,
utan att vem som helst skulle kunna använda sej av det, just för att stegen funkar vid
varje tänkbar vardaglig situation, mer eller mindre allvarlig..
Prova själva får Ni se.. :)

Jag tycker inte alls att det är konstigt att 12-stegsprogrammet bygger på ett kristet synsätt,
eftersom det är utvecklat i USA, där Gud funkar som en slags "trygghet" i ett samhälle
där den vanlige "Svensson", eller "Smith", inte har samma hjälp och stöd från samhället
som oss skattebetalande "Sverige-Svensson's"...
Gnäll på våra höga skatter och jobbiga myndigheter om Ni vill,
men jag väljer att se dom som en försäkring och förmån, eftersom jag på nära håll
upplevt hur det är att vara tvungen att utnyttja den "försäkringspremie" jag betalat till staten...

Som jag ser det så är egentligen dom 12 stegen, rent j**la bondförnuft, men ändå så svåra
att ta till sej pga av... Ja just det... Ovanstående Jantelag... :.)


DOM TOLV STEGEN
(Det som står inom parantes är en mer vardaglig och enklare version
av vad varje steg betyder. Den är hämtad från en medberoende anhörigs blogg
och är en tolkning hon hört vid en föreläsning på ett behandlingshem)

1. Vi erkände att vi var maktlösa inför oss själva - inför den "vi blivit" och att våra liv hade blivit ohanterliga.

(Så länge JAG lever så här går allting åt helvete)

2. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd.

(JAG måste hitta något som betyder mer FÖR MEJ)

3. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på en Högre Makt, utifrån hur vi själva uppfattade den.

(JAG kan välja att göra annat - det finns valmöjligheter)

4. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.

(Vilka är MINA bra och dåliga sidor? Hur kan JAG utveckla de bra och förändra de dåliga)?

5. Vi erkände inför en högre makt, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.

(JAG har fattat det här och ska ge järnet)!!

6.Vi var helt och hållet beredda att låta en Högre Makt avlägsna alla dessa karaktärsfel.

(JAG jobbar stenhårt på en förändring)

7. Vi bad ödmjukt om tillåtelse att avlägsna våra brister.

 (Lite ödmjukhet inför MEJ SJÄLV och ANDRA kanske inte skadar)

8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla.

(Fy fan vad många JAG gjort illa, det kanske är dags att göra något åt det?! Om nu någon säger att dom aldrig gjort någon illa är dom sannerligen "i Skaparens ögon helt perfekt" och en martyr... Kruxet är att komma på NÄR JAG gjort fel eller inte...)

9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra.

(Skönt att kunna vara ärlig mot BÅDE mej själv och omgivningen och på samma gång möta den på ett nytt sätt)

10. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade fel.

(Det här borde JAG också göra något åt. Det är inte så svårt att erkänna om JAG har fel...)

11. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med en högre makt - varvid vi endast bad om insikt om dess vilja med oss och styrka att utföra den

(Ta dig inte vatten över huvudet. Ta det lugnt och försök få kontakt med dej själv och verkligheten.
Ge dej själv tid att se över situationen och acceptera det du inte kan förändra och förändra det du kan)

12. När vi, som ett resultat av dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

(Jag kan ge dig ett och annat tips på vägen om hur du ska komma ur DITT helvete och dessutom har jag själv äntligen börjat hitta bättre vägar för att kunna hantera tillvaron.

Hur vi kan få oss själva att må bättre oavsett vad andra säger eller gör?
Hur lär vi oss att "skita" i andra, utan att bli arroganta, nonchalanta eller själviska?
Hur kan vi lära oss att bli tillfreds med oss själva och våra medmänniskor?
Hur lär vi oss gå vidare utan att bli bittra och hur lär vi oss förlåta?
HUR UPPNÅR VI YIN YANG??



VAD ÄR LIVET??

Ett ständigt jagande och sökande efter accepterande från omgivningen...

Ett sökande efter bekräftelse och uppmuntran för vad vi gör, har och presterar.

Om det är till någon tröst, så har troligen nästan alla du känner också krånglat till sina liv.

Men du behöver inte fortsätta att bidra till den sorgliga olycksstatistiken.

Att önska sej ett helt bekymmersfritt liv vore nog ungefär som att försöka plocka ner månen

och hur tråkigt och enformigt skulle inte ett sådant liv vara..??

 Jag ska börja med att inte ljuga.. Jag ska villigt erkänna att jag, som vid ett par tidigare tillfällen här på bloggen, använt andras ord, just för att dom sagt det så bra, och sedan blandat dom med mina egna. Jag har lagt till och dragit ifrån, flyttat och ändrat där jag tyckt det behövts.
Det är ett hopplock av en massa olika artiklar och böcker jag läst det senaste året och jag har sammanställt det till något som är mitt sätt att se på saken, något jag kan stå för. Jag har skrivit ner det sätt som hjälpte mej att få insikt om mej själv och som, till slut , minskade "världens längsta halvmeter mellan hjärta och hjärna", det sätt som fick mej att känna mej tillfreds med mej själv...
Nu tänker du kanske ironiskt: "Det där låter ju himla vackert... Vilket skenheligt babbel!!"
Men det ska jag säga, upplevelsen jag hade när "halvmetern försvann", då i det ögonblicket som tanke,ord -och känsla " blev till ett", var ALLT ANNAT än vacker.. Den var rent ut sagt VEDERVÄRDIG..!! Men det lugn som sedan infann sej efteråt var värt besväret..
 

När vi lever efter hur vi tror att vi måste vara, när vi är rädda för att inte bli accepterade, så fastnar vi lätt i "ett spindelnät" av MÅSTEN. När vi inte kan hitta trygghet i oss själva visar sej detta många gånger genom aggressivitet, instängdhet, retlighet, trötthet, ovilja, egoism och samarbetsproblem (med andra ord genom missnöje) och/eller genom att vi, utan att vi egentligen vill, alltid försöker vara till lags eller alltid måste göra tvärtemot, alltid eller aldrig ställer upp. Dom fysiska och psykiska symptom/sjukdomar vi drar på oss är som ett "brev på posten", ett bevis på att vi ljuger för oss själva och indirekt för våra medmänniskor.

När vi hela tiden jagar efter bekräftelse och efter att bli accepterade, så är det egentligen frihet vi söker, friheten att få vara oss själva. Den frihet vi i stället ger oss är i form av status; fina hem, kläder, bilar, utlandssemestrar mm mm och vi intalar oss själva att vi mår bra av detta, att det är vad vi behöver.. Det är en konkret frihet, något som vi kan se och ta på. Inte för den sakens skull sagt att vi inte ska unna oss denna frihet, för vem blir inte lite gladare av en semester eller lite mer pengar, men den friheten är inte det som ger oss ett inre lugn för den är egentligen bunden, eftersom vi inte kan få den utan något eller någon till hjälp. Alltså sitter vi fortfarande fast i "spindelns nät", vi fortsätter att "springa runt i ekorrhjulet"...

Tiden är också betydelsefull. Hur ofta säger vi inte
"Det får tiden utvisa" eller "Den som lever får se"..? Vad gör vi egentligen med våran tid? Hur använder vi den? För det mesta så använder vi nuet till att forma  morgondagen efter gårdagens problem. Vi funderar ofta över hur det varit och hur det ska bli. Ofta svarar vi oss själva och andra med "vänta" eller "sedan"..
Vad är det vi väntar vi på?
Hur länge ska vi vänta?
När kommer sen?
Kommer den dagen överhuvudtaget?
Samtidigt som vi förväntar oss att tiden ska utvisa framtiden, så har vi en inre otålighet och förväntan om att förändringar ska ske över en natt.. Hur detta rimligtvis skulle kunna gå ihop är för mej ett mysterium.. Jämför det med att slå sönder dej själv i tusen bitar.. Tänk dej själv!! Klart det kommer att ta en stund att sätta tillbaka allt på rätt plats... Att ändra gamla invanda beteenden tar tid och även efter det att vi tycker att vi "fattat grejen" så kommer det att dyka upp fallgropar..
(Läs femte steget i inlägget "EPIPHANY ", där det står det där om "att det är dags att börja om från börja"...)

Under resten av vårt liv måste vi arbeta med oss själva genom att använda detta recept...
"Fy 17!! Så länge..?!!" kanske du tänker nu, men tänk på alternativet..
Är det egentligen inte mycket lättare, och framför allt roligare, än allt elände och all olycka du dragit på dej hitintills..? Jag har inte alls påstått att det skulle vara enkelt och något som händer över en natt. Det kan ta månader och till och med år att bli skicklig nog att använda dessa rättesnören. Det handlar om att lära sej att använda dem i både dom vardagliga och dom svåra ögonblicken i livet och så småningom i mötet med andra människor. Så försök att inte tappa modet och för ditt eget bästa, GE ALDRIG UPP!! Du kommer förmodligen aldrig att bli helt brist -och felfri.. ;) Acceptera detta faktum med intentionen om att du vill göra ditt bästa utan att göra någon annan illa, något som ibland kan vara svårt att klura ut..
Och om du är tveksam, FRÅGA personen det gäller om vad dom tycker, tänker eller känner..

"If you harm none, do what you will..."
~ Wiccan Rede ~

Om nu någon som inte känner mej  läser detta,
TRO NU FÖR GUDS SKULL INTE ATT JAG GÅR RUNT
PÅ ROSA SMÅ MOLN, TALAR MED LÅG RÖST
OCH CITERAR BIBELTEXTER HELA DAGARNA..!!
(Även om det som står i bibeln faktiskt inte alltid är så himla tokigt...)
Det finns inte heller någon som helst anledning att ringa psykakuten.. *L*

Om någon som känner mej läser det här,
så tror jag att ni kan skratta åt ovanstående rader,
 för ni vet att jag aldrig varit och heller aldrig kommer
att bli någon tystlåten, tillbakadragen person..
Skulle jag mot all förmodan bli detta,
så skulle det vara det samma som att inte följa "receptet"
och det skulle innebära att jag skulle förneka den jag är..

"Allt vad Ni vill att människorna skall göra för Er,
det skall Ni också göra för Dom"
~ Matteus 7:12 ~

Jag har nog alltid TYCKT på det här viset, skillnaden nu är att jag KÄNNER det...
Jag har gett mej själv tillåtelse att få vara så'n som jag är..
Jag har accepterat mej själv..



Till Dej som nu kommit så här långt vill jag säga: "Tack för att du tog dej tiden att läsa"!!
Jag vill sluta där jag började med att upprepa att det jag skrivit om är mitt sätt.
Att använda penna och papper har blivit mitt sätt att göra "The 4th rule of Magus",
att tänka och begrunda, att släppa taget och gå vidare,
att göra bokslut med saker som varit jobbiga för mej och fått mej att må dåligt..
Jag bestämde mej för att skriva det här lite som ett "examensarbete".
Inte för att jag behöver bekräftelsen på att jag har rätt, eller för att jag vill tala om
för någon annan hur dom "borde" göra, utan helt och hållet  för min egen skull.
För att jag på något sätt  ville "säga till" mej själv att jag "fullgjort kursen"
och att det nu är det dags att använda sej av kunskaperna i praktiken.
Om det sedan hjälper någon, så är det en ren bonus.. :)

Om du känner att du vill kommentera eller har något ytterligare att tillägga...
 PLEASE DO!!
Det är alltid intressant att lyssna till andras erfarenheter och åsikter.
Det är ju en del i själva läroprocessen och att tro att man är fullärd är för mej
att begränsa sej själv, som att göra sej själv en "björntjänst"..



Någon jag känner, som sagt många kloka saker, sa en gång:
"Det finns inget som är så hotfullt
som en människa som, PÅ RIKTIGT,
är nöjd med sej själv..."
Tänk på det en stund...

Hittade den här sidan på nätet www.astrologi.nu och
tänker här låta stjärnorna ge sin syn på vem jag är..
Tycker att "dom", stjärnorna alltså,  har lyckats alldeles utmärkt
med detta och vi är nog, i stort sett, överens.. :)
Med andra ord.. Varför förneka det som redan står skrivet i stjärnorna..??
Att jag förr eller senare skulle prova på att blogga är, efter att ha läst om mej själv,
något som inte alls förvånar mej..
Lika bra att abdikera och inse sin litenhet i universum och acceptera faktum.. :)

Hoppas Ni ORKAR läsa...?! :)

    TVILLINGARNA

Flyktigheten och rörligheten är Tvillingarnas grund­drag, vilket för personer i detta tecken innebär ett slags andlig vilsenhet som inte nödvändigtvis behöver upplevas som en brist.
Den kan lika gärna vara en tillgång, en total formbarhet inifrån, en iver att upptäcka alla nya infall i förändringens universum. Tvillingarna trivs med det orubbliga faktum att tiden går, att allt som kommit ska försvinna och att inget varar beständigt. Inte så att de själva driver fram förändringar, men de är alltid på första parkett. Personer födda i Tvillingarna har en i grunden positiv livssyn, en förtjusning över tillvarons oändliga möj­ligheter, som på sin andra sida åstadkommer otillfredsställelse - dom får aldrig nog, och bävar för att tiden inte ska räcka till, vilket grumlar lyckan i nuet. Sålunda finns i Tvillingen både en förtjusning och en fruktan inför framtiden, som han/hon vet innehåller en förändring som kan vara ett slut. Därför kan Tvillingarnas snabba rörlighet upplevas som en aning ångestladdad och intensiv.
Och de är alltid öppenhjärtiga.

Fast dekad, 1 - 10 juni

I denna dekad kan Tvillingarnas tankevärld nå konkret form.
Det är det mogna intellektets plats, där tanke faller på tanke i en kedja som tydligt leder till resultat.
Intellekt är rena lösenordet, att omfamna begrepp med tanken och förstå dem, att ordna det kaos som sinnena förmedlar och se
samband i gyttret.

Språket är det huvudsakliga uttrycket för dessa personer, inte för det intryck ett visst språkbruk ger, utan mest  för ordens betydelse. Exakthet är ett centralt begrepp.
Det finns variationsrikedom i dessa människors levnad, men under ganska ordnade former och med ett starkt moment av rutin.

De som har solen i denna del av Tvillingarna söker efter att lära sej nya saker och dom har tålamodet att nå djupa kunskaper inom speciella fack, även om de vurmar mest för en gedigen allmänbildning och irriteras av att stöta på områden där de är okunniga.
För dessa Tvillingar är universum en oändlighet av fenomen som inte nödvändigtvis hör samman, men som alla kan begripas. Deras strävan är därför att känna igen och förstå alla element i tillvaron - en förståelse som brukar bli mer kvantitativ än kvalitativ.
Den snabba men behärskade tanken.

Tja... Vad säger man om det...?? :)