Giovanni's lösning på singellivet...

Idag har Giovanni förklarat för morfar (som är singel) att "brudar kan han hitta i Serbien..."
(Giovanni's ena nya assistent kommer därifrån och det är för tillfället ett spännande och exotiskt ställe...)
Morfar förklarade att han inte kunde prata serbiska, men Giovanni hade lösningen på det också.
Nämligen ENGELSKA och OM nu dom serbiska brudarna var upptagna,
så behövde morfar bara fråga om han kunde få LÅNA en av dom en liten stund...
Samtalsämnet växlade mitt i en mening, snabbt från serbiska brudar till att morfar behövde en klänning...
Hmm... Här gäller det att hänga med i svängarna och munhuggerierna... Eller kanske bäst att låta bli... Hihi!!
Nä då, han är INTE ALLS arg...
och då får man faktiskt se ut på det här viset... Så det så och hör sen..!! *fniss*
(Men han är vacker min son... Till och med när han "skrynklar ihop sej"... Hihi!!)

Vi kallar den "13-årsminen"... Den som BARA alla killar som är "stora nog" får använda...
Någon åldersgräns uppåt finns alltså inte... Hehe!!
Nu blir det sängen. Inget lördagsslarv här inte, för i morgon är det plåtning som gäller...
Kaffe och presenter i sängen...
skrååålade "JA MÅ HAN LEVA" och hurrade fyra gånger så att taket nästan lyfte... Hihi!!
(I vanliga fall så brukar jag få en utskällning och tillsägelse att hålla truten på dom första tonerna av
"Ja, må du leva" men fan den som ger sej och efter 13 år så fick jag ÄNTLIGEN "sjunga" färdigt... Hehe!!)
Det obligatoriska morgonkaffet (1/3 kaffe 2/3 mjölk) serverades, dagen till ära, i sängen...

Presentpappret åkte av i en väldans fart och bäst var en Volvo C70...

Sedan ringde Giovanni till mormor och morfar och undrade varför i HELA FRIDEN dom inte ringt
och gratulerat honom, för han har ju FÖDELSEDAG!! Hihi!!
GRATTIS PÅ 13-ÅRSDAGEN, GIOVANNI!!

Tonåringsfasoner..??

Det luktar bajs..!!

Eftersom vi bor MITT ute på åkrarna, så luktar det ju dynga lite då och då
och Giovanni brukar uppmärksamma detta på följande sätt, samtidigt som han rynkar på näsan
och försöker vifta bort lukten med handen...:
"Mamma, det luktar SKIT!! Är det koskit, hönsskit, hundskit eller kanske kattskit, tror du..??"
Vad mamma svarar på det..?? Jo, hon säger: "Same same, but different shit..." Hehe!!
Nu ska jag på utvecklingssamtal på skolan... Vi får se om juvelen skött sej som han ska...
I mammas "fotspår"...
har jag varit och kollat när Giovanni var och vattengympade.
Det brukar han göra varje måndag tillsammans med sin assistent
och en hel bunt andra sköna människor och det var riktigt roligt att få vara med och kika.

Nu tränar ju Giovanni på sitt helt egna lilla sätt och det är nog först och främst den
ORALA muskulaturen som får sej en genomkörare, men NÄR han väl bestämmer sej för att använda
övriga muskelgrupper, så gör han det med största inlevelse... Hihi!!
Uppdatering om bolltäcket...
Nu ska jag låta arbetsterapeuten klura ut hur jag ska få honom att använda det i SIN EGEN säng också...
LYCKA TILL terapeuten, säger jag bara, för jag har provat alla metoder som "finns i boken"... Hehe!!
Bara ballar killar...
få Giovanni att sova under BOLLTÄCKET. I morse ville han nästan inte gå ur sängen,
för han hade som han sa: "Sovit SÅ gott!!" Hihi!!
Jag tänker inte spekulera i VAD det var som fick honom att ändra inställning men det KAN kanske vara
som CAMILLA sa: "Det är BARA balla killar som sover med bollar..." Hehe!!
Natt 3: GIOVANNI har sovit gott under skrammeltäcket!!

Ja, jag vet faktiskt inte VAD jag ska säga...
Det ska dessutom göras en utvärdering och jag ska "föra dagbok" över täckets verkan...
Natt 1: Giovanni tittar förskräckt på täcket och säger: ALDRIG I LIVET!! *fniss*
...och jag förstår honom faktiskt, för täcket SKRAMLAR..!!
Det är som att krypa runt i bollhavet på IKEA eller McDonalds och hos oss verkar täcket
ha fullkomligt motsatt effekt... Så här står det i infon om BOLLTÄCKET:
|
Bolltäcket hjälper mot oro, rastlöshet, sömnlöshet och ångest.
barn med DAMP-problematik och förlamningar.Harpo är tyngst av täckena och används huvudsakligen vid behov av mycket taktil stimulans. Det kan t.ex. vara psykiskt sjuka, autistiska personer, vid ätstörningar, Vidare används det till patienter med neurologiska sjukdomar. |
|||
|
|||
(Jag tänker i alla fall prova att sova under täcket... Mest för att jag aldrig har sovit
under ett "högljutt" täcke förut och definitivt inte ett som kostar 7000 SEK...)
To whom it may concern...
efter ett av Giovanni's utbrott som sattes igång av att jag, INTE sa nej utan helt enkelt,
bad honom VÄNTA med sitt ringande hit och dit, tills efter middagen...
Efter drygt en timmes tappra försök, av både mej och 2nd ass, att lugnt och sansat få honom
att lugna ner sej, så resulterade utbrottet i att han bankade huvudet i vardagsrumsbordet,
ungefär 4 gånger... Hårt!! När detta händer, så går det fort och idag hände det
när jag låtit assistenten åka hem till sej och sitt för att jag trodde att allt lugnat ner sej
och att det därför var "grönt ljus" för mej att vända ryggen till för att duka fram på bordet...
Alla barn får utbrott någon gång, men ta ett "vanligt" temper tantrum x cirka 10 och lägg därtill
"ingrediensen" av självdestruktivt beteende i form av att Giovanni tillfogar sej själv skada...
...och den som nu skriver (eller ens TÄNKER) en sur kommentar att jag skriver "fel saker" om min son
och att det handlar om dålig uppfostran från min sida, tänk längre än näsan räcker...!!
Spendera, låt säga, 2 veckor tillsammans med honom, dag som natt och återkom sedan,
så får vi se om ni har kvar den uppfattningen...
Denna tvåveckorsperiod är nödvändig för att ni ska kunna skapa er en rättvis bild och för att
ni ska kunna göra en någorlunda korrekt bedömning av situationen...
Den behövs för att ni ska ramla över den så kallade "rolighetströskeln"... Ni vet...
Då när ni inte längre orkar tillmötesgå alla önskemål och krav... När semester övergår i vardag...
Först efter dessa två veckor, när ni provat varje tänkbar metod att förbättra situationen och
när ni upplevt utbrotten på nära håll, så är jag villig att lyssna till vad ni har att säga...
För allvarligt talat... Låt oss "se sanningen i vitögat", acceptera faktum osv osv...
Giovanni har, och kommer ALLTID att ha, en hjärnskada som gör att han, trots att han för det mesta
är världens goaste unge, IBLAND blir utåtagerande och jag tänker INTE hyckla om detta faktum
eller låtsas som att det inte finns, utan jag tänker UTTRYCKA hur jobbigt jag tycker det är
att jag har ett barn som skadar sej själv när han inte kan hantera sina känslor på grund av
en skada som han inte kan rå för och inte heller göra något åt ...
Jag tänker inte heller förneka den FRUSTRATION jag känner och jag tänker också skriva om
HUR MAKTLÖS jag känner mej när jag inte kan få stopp på honom, för förhoppningsvis så kan mina ord
få någon annan förälder i samma situation att inte skämmas över hur det är hemma hos dom,
bara för att ANDRA helt saknar förståelse och för att dom skapar sej en åsikt utifrån "sej och sitt"...
Och dessutom... "At the end of the day" dvs efter varje sk temper tantrum,
så är det JAG som finns där för att trösta en ledsen kille som inte förstår VARFÖR han gör som han gör...
Då är det JAG som ska försöka komma med alla dom rätta svaren...
Tänk på det, innan ni kommer med en fördomsfull, i mina öron förolämpande kommentar
om hur "saker och ting borde vara"... För vet ni...
Hur skulle något kunna vara som det "borde vara" i en "inte som det borde vara"-familj...
Giovanni i farten...
Här är orsaken till varför det inte blir mycket vettigt gjort här i dag... Hihi!!
...och jag bara undrar..?? Får man kalla sina föräldrar för VAD som helst...?? *fniss*
Förutöver detta, så ringde morfar och frågade om Giovanni skulle "ragga pumor" på sportlovet
och då tyckte Giovanni att morfar skulle sluta vara så "nackotiv"... (översätt det om ni kan... Hehe!!)
Med andra ord, så är det fullt upp här och ja, vad säger man...??
Den ungen kan han, men härlig är han i processen... Hihi!!
Gör om DET HÄR om ni kan...!!
att han nästan slog knut på sej själv... *fniss*

Klippa till och krama om...
Här är en bild ifrån igår när Giovanni blev "tillklippt" och som tack för det, så kramade han om... Hihi!!

Min lille drömmare...
och hitta något sevärt på burken, efter att lördagschokladen är uppäten...
Den här bilden är tagen i morse, innan Giovanni fick rufset trimmat...
En oerhört långhårig, men aldrig så lite, sann drömmare...

Växeln hallå, hallå, hallå...
och lyssnar på Giovanni, som är hemma från skolan idag också, när han gör ett av sina låtsassamtal...
Just nu, så står han och ljudar ihop "vid problem med kabel-TV ring" från lappen med bra-att-ha-nummer
som sitter på insidan av en av skåpsluckorna i köket och sedan så knappar han in numret
på en av sina triljoner trasiga bärbara telefoner...
Skulle jag fråga honom vilken telefon han ringer i från, så har han FULL KOLL på detta,
eftersom fabrikatet på telefonen är enormt viktigt och om ni någon gång får besök av G,
så kommer ni att upptäcka hur han snabbt pejlar in om det är en DORO,
SAMSUNG, SAGEM, TELIA eller något annat märke ni har.
Färgen och formen läggs också på minnet om dessa är något som avviker från det vanliga och
denna info, tillsammans med HUR MÅNGA telefoner ni har, är något som han fortsättningsvis
kommer att koppla ihop er med och det är en viktig nyhet OM ni vid något tillfälle skulle få för er
att BYTA telefon, för detta är något som lite grann "rocks his world"...
Var sak och person på sin plats, för det är så det är och så det ska vara...
Vid vissa tillfällen har det gjorts ("smarta") försök att påkalla G's fulla uppmärksamhet
(t ex vid besök hos syncentral, arbetsterapeut, tandläkare osv osv) genom att GÖMMA telefonen
bakom en gardin eller något liknande, i hopp om att hålla sej inom utsatt tidsram,
men se "DEN gubben går inte" för Giovanni letar upp telefonjacket och sedan så är det ju
bara att följa sladden och innan detta är gjort har G inte tid... Hehe!!
Om "någon" dessutom kommit på den "briljanta" idéen att helt och hållet avlägsna en telefon
från rummet, som funnits där vid något av Giovanni's tidigare besök,
så kan ni ju själva tänka er vad slutresultatet blir... *fniss*
Giovanni's påhittade samtal är en dagligt återkommande rutin och Hyresvärden, Kommunen
och Försäkringskassan är några av dom som brukar få sej en påringning och så banken, förstås...
(Utav någon underlig anledning, så brukar dom få sej en "känga" för att mamma inte fått någon lön... *fniss*)
Dessutom förväntas jag interaktivt delta i denna lek genom att svara på frågor som:
"Vill du ha en 1:a, 3:a eller 5:a?? Hur många assistanstimmar vill du ha??", men när det gäller banken,
så förmedlar Giovanni helt kallt beskedet att "några pengar finns det minsann INTE...!!"
Ingen fråga om HUR MYCKET PENGAR jag vill ha, där inte... Hihi!!
Nu har G's telefonlek övergått till nästa fas, nämligen att ringa runt till RIKTIGA
personer för att säga god morgon till än den ena, än den andra,
så nu är det dags för mej att "stämma i bäcken"... Hihi!! Ha en bra dag! Tjingeling!!
Djupdykning och huvudräkning...
(Notera dessutom alla gubbar som står uppradade på badkarskanten...
Detta är ett MYCKET viktigt moment när det ska badas och dom ska räknas om och om och om igen...
Jag tror det blev 22 om man räknar skorna som GI Joe fick ta av sej...)

ASSISTANSUPPROPET.SE
Protester mot Försäkringskassan väller in
I helgen startade Veronica Hedenmark, entreprenör och själv funktionshindrad,
ASSISTANSUPPROPET.SE i protest mot Försäkringskassans nya bedömningsunderlag.
Reaktionerna lät inte vänta på sig, efter bara ett dygn hade mer än 600 personer skrivit under uppropet
och protesterna ökar. Flera assistansanordnare har anslutit sig.
Ett nästan hundrasidigt dokument med många integritetskränkande frågor blev droppen.
SÅ KOMMER DU TILL ASSISTANSUPPROPETS.SE's HEMSIDA OCH DÄR HITTAR DU DEN INFO DU BEHÖVER.
Jag anser i alla fall INTE att Giovanni någonsin ska behöva besvara frågor som har med
hans personliga integritet att göra och som inte har något att göra med personlig assistans...
Dundermarmeladens fortsatta äventyr...
men först var G tvungen att lukta så att den fortfarande var som den skulle, innan han gav
ass #2 "tummen upp" och klartecken att göra sin marmeladsmörgås...

Glad i hågen, så började assistenten fixa till sin macka och när han kom till osten,
(han har för övrigt marmeladen UNDER osten... Hehe!!) så skriker Giovanni: "NÄÄÄ!!"
...därefter vänder han sej mot mej och fortsätter förvånad och halvt förskräckt:
"Mamma... Han har ju OST på...!!?"
Nu har den underliga ostsituationen blivit utredd och assistent 2 har fått besvara frågan om
HUR god marmeladen är MINST femtioelva gånger...
För övrigt har Giovanni flera gånger försäkrat sej om att jag inte tänker äta upp ALL marmelad
när han inte är hemma, för det kan ju dyka upp fler som måste bjudas på denna kulinariska läckerhet...
Vet ni vad MIN tanke var...?? Jo, att jag SLIPPER äta marmelad utan att ens behöva jobba för det... Hihi!!
Ni ser... Allt löser sej UTAN att man behöver anstränga sej nämnvärt...
Allt man behöver göra är att ett steg tillbaka och vänta en liten stund...
Apelsinmarmelad och thé är SERIOUS BUSINESS...
ville han fixa till thé och marmeladsmörgås till sin mamma och inte mej emot...
(Jag gillar egentligen inte marmelad... Eller rättare sagt... Jag tycker det är skitäckligt, men sssshh...
Det pratar vi inte högt om just nu och vi låtsas inte om som att vi vet något om detta faktum, för tillfället...
I skrivandets stund är apelsinmarmelad det ABSOLUUUUT bästa jag vet...Hihi!!)
Giovanni plockade med stort tålamod och nästan andäktig tystnad fram kastrull och thémugg,
fast innan han började hälla vattnet i kastrullen, så var han tvungen att försäkra sej om att han tagit rätt,
så att det inte blev något fel på théet... Smart, tycker jag... Thé är allvarliga och viktiga grejer...
När detta var gjort, så stoppade han kastrullen under vattenkranen och nähä då...
Någon HJÄLP behövde han INTE!!
Nu ville det sej inte bättre än att kastrullen var lite ranglig och ostadig och därför kunde den inte hålla balansen, utan tippade helt otippat (Hihi!! Tippade o-tippat... Haha!! Hehe!! Hoho!!) med följden
att allt vatten rann ut på golvet...!! JÄDRA KASTRULL TILL ATT INTE HÅLLA SEJ "PÅ SIN KANT"...
Well, well... Inga sura miner för det inte, utan vi kom överens om att det var bättre att G försökte
igen en annan dag när kastrullen visste lite bättre och var beredd på att få vatten hällt i sej... *fniss*
Här är i alla fall ett foto som Giovanni själv tagit på sin dundermarmelad
och kameran var i alla fall med på noterna...
ICA, WATCH OUT...!! För det är en NY marmeladkung "in town"...
